kanske borde säga till
Inga kommentarer. Jo förresten, jag gillade inte namnet här riktigt. Korkat.
Men nu får jag inte byta blogg förrän till nyår, ska gärna hålla mig längre.
Tack.
http://vritra.blogg.se
petter god damn it
Förkyld igen. Kunde inte ens öppna ögonen imorse. Och idag har vi prov, fuck!
Försökte plugga igår också men somnade med boken gång på gång över ansiktet.
Mamma var nog arg på mig imorse för att jag är sjuk. Hon lät arg i alla fall, jag kunde ju inte se henne med stängda ögon.
Schysst. Vanliga föräldrar är snälla och hämtar kycklingsoppa (i alla fall i USA...) men mamma blir bara arg. Varför? Jag har ingen aning.
Går jag till skolan imorgon kommer de att säga att jag var fejksjuk. Tack för att jag tas på allvar, aldrig.
Pussadjö snyt dig
blött
Simmade som attan idag. Med systrami. jag glömde att räkna längder och tänkte mest att jag var en krokodil som simmade runt i en gul flod i jakt på kött. Då var det tur att systrami var bakom för hon kunde tvärtemot inte låta bli att räkna.
Bubblade lite i pruttbadkaret också. Ont. Bubblorna pressades ut i vattnet. En tjej från laget som också var i badhuset satt med ryggen mot två hål där bubblorna sprängde ut. Hon blev helt röd och svullen.
Jag fick vatten i näsan åttiofem gånger eller mer. En hårig man simmade framför mig och han verkade tycka det var kul att göra svallvågor som hoppade in i mina näsborrar. Jag frustade och glömde bort att simma, så jag sjönk. Fast bara lite.
Såg ett myntinkast också. En snubbe simmade supersnabbt och tyckte nog att han var jättetuff och atletisk. Men supersnabba superfarten i hans simtag gjorde också att badbrallorna hasade ner. Go fresh!
Jag skrattade elakt åt hans misslyckade uppvisning. Wrahahahaaaaöööh...
Sen var det bastu för hela slanten. De råa tjejerna med finlandskomplex bastade på översta sittplatserna. Jag satt längst ner och framåtböjd för att kunna andas i den svala luften som var vid golvet. Längtade lite efter att vara fem år igen då jag brukade lägga mig på golvet och andas genom dörrspringan.
Fast frågan är då varför jag inte gick ut ur bastun? Det har något att göra med machogenen i min kropp. Den är förstorad helt enkelt.
Åkte hem och åt en macka. Det var den kvällen. Jag har fortfarande inte läst på om atomernas uppbyggnad. Fandå.
allt
Match idag, det var kallt och sket sig. En tjej nickade in i en annans huvud det small över hela planen. Jag trodde hon spräckt skallbenet, men det var bara ett hårspänne som trasades sönder. Inte lika spännande men mycket bättre. Jo.
Efter matchen åkte jag med R till syss och åt spagetti och bullens varmkorv. Tre korvar blev över. R sa att jag bara skulle slänga dem.
"Men tänk på barnen i Biaffra, eller de stackars korvarna som sett fram emot att matspjälkas"... sa jag då.
Så jag tog en tugga av varje korv trots att magen var proppfull för att inte så mycket mat skulle spillas och korvarna åtminstone fick känna på lite magsyra. Tänk vilka uppoffringar jag gör.
Sen kom det släktingar, för syss fyllde år i onsdags. Vi åt kakor och kakor och kakor. Eller jag åt mest kakor, de andra åt tårta. Jag hatar tårta (förlåt).
Lekte med Rs nya videokamera. Lilbro filmade mig och sjöng medan jag mimade "Jag vill ju va som du" (eller vad fan den heter, från djungelboken. Apor och eldar. Äsch). Väldigt fin effekt.
"Hej jag heter Pasta och jag ska sjunga en sång" med vanlig röst sedan började jag sjunga med djup mansröst.
En fin eftermiddag var det i alla fall. Fast R trasslade in sig i sladdarna när han försökte visa filmerna från kameran på tv:n. Det gick inte, alls.
Nu är det chokladdags. Hej.
klinisk
Damn it. Jag glömmer alltid att jag har såndär mascara som gör mina ljusa ögonfransar mörka. Nu har jag kliat ut allt under ögonen så att det ser ut som jag har trötta, sjuka ögonpåsar. Big NO-NO!
Apropå ingenting så älskar jag att köpa hygienprodukter. Idag när mamma och jag var på Ica så ville jag köpa något, men deodorant för herrar eller Batman-plåster kunde hon inte tillåta. Så jag bad henne att vänta en stund så att jag kunde få stå där och "fönstershoppa" några hygienprodukter.
Jag vet inte vad det är som gör mig så fascinerad.
För det första är jag inte speciellt renlig, för det andra så glömmer jag alltid produkterna jag köper i någon träningsväska eller under en stol och för det tredje så funkar de flesta grejerna inte som utlovat.
Men det är väl som med tjejer och skor, fast jag är mer "tjej och raklödder".
computer says no
Jag retuscherade Cate Blanchett förut, utan någon som helst anledning. Råkade bara söka henne på google.
Photo shop på papis jobb är härligt. Jag skulle vilja spendera mer tid med det, gå på bio och så, lära känna. Men sitter här med skruttibangbang-datorn som är fullare än en a-lagare och ett Ps på engelska som är si och så.
Fifan.
ohihah
(audition)
Nu är det ööööver. Därför måste jag få skriva ööööver. Innan var allt darrigt och jättenervöst, efter var allt darrigt och ganska glatt.
Teatern gick nog ok, sången lite sämre. Jag tappade bort mig typ fem gånger, darrade och tog inte i så mycket som jag egentligen kan. Men ändå gick det bättre än jag trodde. Skål med t-sprit på det!
Sofia var faktiskt mer nervös än jag, vilket taskigt nog fick mig att må bättre. Inte för att hon mådde dåligt utan för att jag inte mådde sämst.
Dansen vet jag inte riktigt, halvbra? Ok? Dåligt? Jaja.
Nu ska jag darra färdigt och äta micromat.
Nemi
Inatt vaknade jag av att en man harklade sig jättehögt. Jag tände sänglampan och plirade med nyvakna ögon ut i rummet, det var ingen där. Sedan sänkte jag blicken, där satt Nemi och råglodde på mig.
Hon är så jävla läskig den katten. Ser ut som ett litet knytt med stora kolsvarta ögon och rosa liten nos. Jag vaknar ofta av att hon glor på mig men aldrig förr har det hänt att hon harklat sig som en man.
Nemi i träd, making löve to the bark
hejaheterAsriåjapratajättsnabbt
Shit vad jag pratar snabbt, jämt. Min mun sluddrar fram orden. Jag är rädd för att prata och vräker därför ut orden så snabbt som möjligt. Eller så är jag bara jäkligt energisk. Det skiftar från gång till gång. Men det går alltid i hundrafyrtio. Förutom på morgonen, då får jag inte ens fram ord. Sitter mest i ett hörn och blinkar förvirrat. Försöker någon prata med mig så svarar jag goddag yxskaft på mummelska. Och anledningen till att jag tar upp detta är auditionen. Jag övar och övar. Jättesnabbt. Försöker prata överdrivet långsamt och då talar jag tydligen i rätt takt enligt mamma och pappa. Damn!
Lika snabbt som ett vindkraftverk snurrar i tornado pratar jag. Snabbare än ljusets hastighet.
wasser und tennisbollar
Ah, det känns som att jag har en tennisboll i tarmen. Och nu till något annat:
Istället för fotbollsträning så simmade vi idag. Eller två stycken simmade, resten badade.
Jag hatar egentligen att gå runt i bikini. Den skär in och ger kroppen fulare veck än vanligt, åker in i röven så fort man rör på sig och halkar av pattarna. Jag vill bada i kroppsstrumpa. En svart med silverstreck.
L var bäst på rutschkana, hon åkte superfort. C:s lillebror tyckte att det gick så långsamt när han åkte så han reste sig upp och gick ner. Det tog tid... Men jag skrattade och halkade omkull.
Det är farligt att vistas på badhus om man har en muterad klant-gen.
Nu säger gubbarna på mina axlar (både djävulen och ängeln) att jag måste plugga religion. Jag vet inte varför djävulen håller med ängeln, den borde inte tycka att jag ska plugga och den borde definitivt inte tycka att religion är något värt att lära sig om. Förutom satanismen då. Jag ska ta ett snack med dem, de kanske sett på Dr Phil och försonats.
Nu hinduism. Lakshmi lakshmi lakshmi. (säg det jättesnabbt flera gånger. jag lovar, det känns kul i munnen)
motivation
Höhö vi har religionsprov imorgon. Höhö.
Jag borde göra något åt det, plugga kanske. Kapitlet har jag redan läst men inte genomgångarna. Slutar alltid med att jag sitter upp till halv två och råpluggar. Måste ha deadline för att få saker gjorda. Det är väldigt irriterande.
Jag har faktiskt försökt att göra skoluppgifter i tid, men har alltid fått sämre betyg då än när jag är stressad och sliter mitt hår.
Ett exempel är från alldeles nyligen. Svenskläraren sa att vi skulle skriva uppsatser. Jag trodde de skulle vara klara efter bara några dagar och fick jättemycket lust att skriva direkt. Kom på en idé och skrev en inledning. En dag senare sa hon att uppsatsen inte ska vara klar förrän om tre veckor. Tror någon att jag skrivit färdigt uppsatsen och utvecklat min superbra idé som jag så gärna ville skriva ner direkt? Nup.
Om två veckor och ca fem dagar så kommer jag sitta vid mitt skrivbord med handsvett och klottra ner de sista bokstäverna om kändiskulturer.
Det ända som kommer ut där är ordbajs.
hapi
Nu måste jag skriva något positivt innan ögonen svullnar igen. På tv spelar de klassisk musik. Tjo!
cat
Här sitter jag med fettigt hår och tiny problemas.
Det skulle vara väldigt skönt att flytta till Norrköping istället för att pendla, och då menar jag vääääldigt skönt. Men mina älsklingar bor här hemma i ingenstans. Katterna.
Jo, det låter nog fånigt, som att jag har broderade kattporträtt över hela väggarna och katten Miriam uppstoppad på en hylla.
Men katter är för mig som bästa vänner. Jag gråter alltid när en katt råkar illa ut, vare sig jag känner den eller inte.
Så mycket av den kärlek, sympati och förmåga att orka med som jag har har riktats in på katterna, från första början.
Jag kan inte förklara varför.
Flyttar jag så kan jag alltid ringa familjen och vet att de klarar sig utan mig. Men tänk lilla Nemi. Hon sover alltid i min säng, springer alltid till mig när hon är rädd och sitter bokstavligen på mitt ansikte och slemmar kärleksfullt så fort jag varit borta i mer än en dag. Hur ska hon klara sig med min lillebror som skrämmer henne med flit, de andra katterna som fräser åt henne och mitt rum tomt utan trygg säng? Jag måste ta med henne om jag flyttar.
Men Gais som inte får vara inomhus för att han inte kan hålla tätt och Kafka som älskar att väcka mig genom att bita i min näsa. De kan inte bo i lägenhet, de skulle klättra på väggarna. Bara lugna Nemi som alltid vill vara inne fungerar det för.
Jag hatar att jag fäster mig så mycket vid dem. Katter som vistas utomhus råkar ut för saker, de skadar sig, försvinner och i värsta fall dör de för tidigt. Senast en katt dog här var för tre år sedan. Han blev skjuten av misstag. Så jävla korkat.
Två killar skulle komma hit och skjuta vildkatter som åt upp de andra katternas mat, skitade ner och idkade inavel (jag gillade det inte men det var tvunget att göras). Jag var hemma sjuk och skulle släppa in katterna.
Klockan tio vaknade jag efter att ha drömt att Jyri dog. Utanför gick de två killarna runt och kollade i det höga gräset och runt gammelhuset. Jag sprang ner till altandörren. Utanför satt Keso och Umbro, men inte Jyri. I ren panik rusade jag ut till killarna och frågade dem om de skjutit någon katt. De visade mig tre kattlik, en av dem var gråvit och hade en brun fläck på hakan.
Det var mitt fel att Jyri dog för jag försov mig.
Ödets ironi eller hur man nu kan uttrycka det. Jag försover mig till allt, även Jyris död.
Vem bryr sig om en katt?
Jag gör det i alla fall.
argh!
Just nu hatar jag att ha 8 mil till skolan, jag hatar att bo 1 och en halv mil från den stad där mamma och pappa jobbar och jag åker tåg ifrån, jag hatar att kollektivtrafiken ut till ingenstans där jag bor inte finns och jag hatar att aldrig bli informerad.
Åkte till träningen, fick reda på att det var promenad idag. Alla hade fått sms om det utom jag. Åkte tillbaka till mammas och pappas jobb där det meddelades att vi inte åker hem förrän 8 eftersom lillebror F är i Norrköping och ska ta tåget som går om tio minuter.
Pappa sa att jag ska gå promenad med fotbollsskor, hej trasiga fötter.
Sedan sa han att jag bara gnäller och tycker allt är så jobbigt hela tiden.
Det är alltid mitt fel att jag får vänta på att åka hem, det är alltid mitt fel att jag får ont i vaderna av att jogga, det är alltid mitt fel att vi bor mitt ute i jävla ingemansland. Och det är ALLTID mitt fel när Gais bajsar på golvet, även när mamma eller F har låtit honom vara inne i flera timmar.
Nu ska jag svära lite: -----------------------------------------------------
Tack och adjö
Åkte till träningen, fick reda på att det var promenad idag. Alla hade fått sms om det utom jag. Åkte tillbaka till mammas och pappas jobb där det meddelades att vi inte åker hem förrän 8 eftersom lillebror F är i Norrköping och ska ta tåget som går om tio minuter.
Pappa sa att jag ska gå promenad med fotbollsskor, hej trasiga fötter.
Sedan sa han att jag bara gnäller och tycker allt är så jobbigt hela tiden.
Det är alltid mitt fel att jag får vänta på att åka hem, det är alltid mitt fel att jag får ont i vaderna av att jogga, det är alltid mitt fel att vi bor mitt ute i jävla ingemansland. Och det är ALLTID mitt fel när Gais bajsar på golvet, även när mamma eller F har låtit honom vara inne i flera timmar.
Nu ska jag svära lite: -----------------------------------------------------
Tack och adjö
pangkaka
Dagen började med balett. Jag känner mig så osmidig. En heffaklump eller en tunna med två ben som skumpar omkring på golvet. Graciöst.
Sen var det dags att fixa inför skolfotograferingen. Men det är en hemlis. Folk gick nuts och dansade galet (jag sto helt stilla och tittade på, säkert...). Vi åt kakor, målade och övade på sång inför auditionen. Bajsröst.
Seriöst, jag hatar min röst när jag sjunger. Den är så gäll och irriterande. Jag kollar runt i rummet efter den som sjunger så jobbigt hela tiden och upptäcker gång på gång att det är jag. Sorgligt att jag aldrig kommer till insikt...
Nu, träning!
Sen var det dags att fixa inför skolfotograferingen. Men det är en hemlis. Folk gick nuts och dansade galet (jag sto helt stilla och tittade på, säkert...). Vi åt kakor, målade och övade på sång inför auditionen. Bajsröst.
Seriöst, jag hatar min röst när jag sjunger. Den är så gäll och irriterande. Jag kollar runt i rummet efter den som sjunger så jobbigt hela tiden och upptäcker gång på gång att det är jag. Sorgligt att jag aldrig kommer till insikt...
Nu, träning!
