kanske borde säga till

Inga kommentarer. Jo förresten, jag gillade inte namnet här riktigt. Korkat.
Men nu får jag inte byta blogg förrän till nyår, ska gärna hålla mig längre. 

Tack.


http://vritra.blogg.se

petter god damn it

Förkyld igen. Kunde inte ens öppna ögonen imorse. Och idag har vi prov, fuck!
Försökte plugga igår också men somnade med boken gång på gång över ansiktet. 
Mamma var nog arg på mig imorse för att jag är sjuk. Hon lät arg i alla fall, jag kunde ju inte se henne med stängda ögon. 
Schysst. Vanliga föräldrar är snälla och hämtar kycklingsoppa (i alla fall i USA...) men mamma blir bara arg. Varför? Jag har ingen aning. 
Går jag till skolan imorgon kommer de att säga att jag var fejksjuk. Tack för att jag tas på allvar, aldrig. 

Pussadjö snyt dig

blött

Simmade som attan idag. Med systrami. jag glömde att räkna längder och tänkte mest att jag var en krokodil som simmade runt i en gul flod i jakt på kött. Då var det tur att systrami var bakom för hon kunde tvärtemot inte låta bli att räkna.
Bubblade lite i pruttbadkaret också. Ont. Bubblorna pressades ut i vattnet. En tjej från laget som också var i badhuset satt med ryggen mot två hål där bubblorna sprängde ut. Hon blev helt röd och svullen. 
Jag fick vatten i näsan åttiofem gånger eller mer. En hårig man simmade framför mig och han verkade tycka det var kul att göra svallvågor som hoppade in i mina näsborrar. Jag frustade och glömde bort att simma, så jag sjönk. Fast bara lite.
Såg ett myntinkast också. En snubbe simmade supersnabbt och tyckte nog att han var jättetuff och atletisk. Men supersnabba superfarten i hans simtag gjorde också att badbrallorna hasade ner. Go fresh! 
Jag skrattade elakt åt hans misslyckade uppvisning. Wrahahahaaaaöööh...

Sen var det bastu för hela slanten. De råa tjejerna med finlandskomplex bastade på översta sittplatserna. Jag satt längst ner och framåtböjd för att kunna andas i den svala luften som var vid golvet. Längtade lite efter att vara fem år igen då jag brukade lägga mig på golvet och andas genom dörrspringan. 
Fast frågan är då varför jag inte gick ut ur bastun? Det har något att göra med machogenen i min kropp. Den är förstorad helt enkelt.
Åkte hem och åt en macka. Det var den kvällen. Jag har fortfarande inte läst på om atomernas uppbyggnad. Fandå.

allt

Match idag, det var kallt och sket sig. En tjej nickade in i en annans huvud det small över hela planen. Jag trodde hon spräckt skallbenet, men det var bara ett hårspänne som trasades sönder. Inte lika spännande men mycket bättre. Jo.
Efter matchen åkte jag med R till syss och åt spagetti och bullens varmkorv. Tre korvar blev över. R sa att jag bara skulle slänga dem.
"Men tänk på barnen i Biaffra, eller de stackars korvarna som sett fram emot att matspjälkas"... sa jag då.
 Så jag tog en tugga av varje korv trots att magen var proppfull för att inte så mycket mat skulle spillas och korvarna åtminstone fick känna på lite magsyra. Tänk vilka uppoffringar jag gör. 

Sen kom det släktingar, för syss fyllde år i onsdags. Vi åt kakor och kakor och kakor. Eller jag åt mest kakor, de andra åt tårta. Jag hatar tårta (förlåt).
Lekte med Rs nya videokamera. Lilbro filmade mig och sjöng medan jag mimade "Jag vill ju va som du" (eller vad fan den heter, från djungelboken. Apor och eldar. Äsch). Väldigt fin effekt.
"Hej jag heter Pasta och jag ska sjunga en sång" med vanlig röst sedan började jag sjunga med djup mansröst. 
En fin eftermiddag var det i alla fall. Fast R trasslade in sig i sladdarna när han försökte visa filmerna från kameran på tv:n. Det gick inte, alls.

Nu är det chokladdags. Hej.

klinisk

Damn it. Jag glömmer alltid att jag har såndär mascara som gör mina ljusa ögonfransar mörka. Nu har jag kliat ut allt under ögonen så att det ser ut som jag har trötta, sjuka ögonpåsar. Big NO-NO!
Apropå ingenting så älskar jag att köpa hygienprodukter. Idag när mamma och jag var på Ica så ville jag köpa något, men deodorant för herrar eller Batman-plåster kunde hon inte tillåta. Så jag bad henne att vänta en stund så att jag kunde få stå där och "fönstershoppa" några hygienprodukter. 
Jag vet inte vad det är som gör mig så fascinerad. 
För det första är jag inte speciellt renlig, för det andra så glömmer jag alltid produkterna jag köper i någon träningsväska eller under en stol och för det tredje så funkar de flesta grejerna inte som utlovat. 
Men det är väl som med tjejer och skor, fast jag är mer "tjej och raklödder".

computer says no

Jag retuscherade Cate Blanchett förut, utan någon som helst anledning. Råkade bara söka henne på google. 
Photo shop på papis jobb är härligt. Jag skulle vilja spendera mer tid med det, gå på bio och så, lära känna. Men sitter här med skruttibangbang-datorn som är fullare än en a-lagare och ett Ps på engelska som är si och så. 
Fifan.


ohihah

(audition)
Nu är det ööööver. Därför måste jag få skriva ööööver. Innan var allt darrigt och jättenervöst, efter var allt darrigt och ganska glatt.
Teatern gick nog ok, sången lite sämre. Jag tappade bort mig typ fem gånger, darrade och tog inte i så mycket som jag egentligen kan. Men ändå gick det bättre än jag trodde. Skål med t-sprit på det! 
Sofia var faktiskt mer nervös än jag, vilket taskigt nog fick mig att må bättre. Inte för att hon mådde dåligt utan för att jag inte mådde sämst.
Dansen vet jag inte riktigt, halvbra? Ok? Dåligt? Jaja.

Nu ska jag darra färdigt och äta micromat. 

Nemi

Inatt vaknade jag av att en man harklade sig jättehögt. Jag tände sänglampan och plirade med nyvakna ögon ut i rummet, det var ingen där. Sedan sänkte jag blicken, där satt Nemi och råglodde på mig. 
Hon är så jävla läskig den katten. Ser ut som ett litet knytt med stora kolsvarta ögon och rosa liten nos. Jag vaknar ofta av att hon glor på mig men aldrig förr har det hänt att hon harklat sig som en man.


Nemi i träd, making löve to the bark

hejaheterAsriåjapratajättsnabbt

Shit vad jag pratar snabbt, jämt. Min mun sluddrar fram orden. Jag är rädd för att prata och vräker därför ut orden så snabbt som möjligt. Eller så är jag bara jäkligt energisk. Det skiftar från gång till gång. Men det går alltid i hundrafyrtio. Förutom på morgonen, då får jag inte ens fram ord. Sitter mest i ett hörn och blinkar förvirrat. Försöker någon prata med mig så svarar jag goddag yxskaft på mummelska. Och anledningen till att jag tar upp detta är auditionen. Jag övar och övar. Jättesnabbt. Försöker prata överdrivet långsamt och då talar jag tydligen i rätt takt enligt mamma och pappa. Damn!

Lika snabbt som ett vindkraftverk snurrar i tornado pratar jag. Snabbare än ljusets hastighet. 


wasser und tennisbollar

Ah, det känns som att jag har en tennisboll i tarmen. Och nu till något annat:
Istället för fotbollsträning så simmade vi idag. Eller två stycken simmade, resten badade. 
Jag hatar egentligen att  gå runt i bikini. Den skär in och ger kroppen fulare veck än vanligt, åker in i röven så fort man rör på sig och halkar av pattarna. Jag vill bada i kroppsstrumpa. En svart med silverstreck.
L var bäst på rutschkana, hon åkte superfort. C:s lillebror tyckte att det gick så långsamt när han åkte så han reste sig upp och gick ner. Det tog tid... Men jag skrattade och halkade omkull.
Det är farligt att vistas på badhus om man har en muterad klant-gen.
Nu säger gubbarna på mina axlar (både djävulen och ängeln) att jag måste plugga religion. Jag vet inte varför djävulen håller med ängeln, den borde inte tycka att jag ska plugga och den borde definitivt inte tycka att religion är något värt att lära sig om. Förutom satanismen då. Jag ska ta ett snack med dem, de kanske sett på Dr Phil och försonats. 
Nu hinduism. Lakshmi lakshmi lakshmi. (säg det jättesnabbt flera gånger. jag lovar, det känns kul i munnen)


motivation

Höhö vi har religionsprov imorgon. Höhö. 
Jag borde göra något åt det, plugga kanske. Kapitlet har jag redan läst men inte genomgångarna. Slutar alltid med att jag sitter upp till halv två och råpluggar. Måste ha deadline för att få saker gjorda. Det är väldigt irriterande. 
Jag har faktiskt försökt att göra skoluppgifter i tid, men har alltid fått sämre betyg då än när jag är stressad och sliter mitt hår. 
Ett exempel är från alldeles nyligen. Svenskläraren sa att vi skulle skriva uppsatser. Jag trodde de skulle vara klara efter bara några dagar och fick jättemycket lust att skriva direkt. Kom på en idé och skrev en inledning. En dag senare sa hon att uppsatsen inte ska vara klar förrän om tre veckor. Tror någon att jag skrivit färdigt uppsatsen och utvecklat min superbra idé som jag så gärna ville skriva ner direkt? Nup.
Om två veckor och ca fem dagar så kommer jag sitta vid mitt skrivbord med handsvett och klottra ner de sista bokstäverna om kändiskulturer. 


Det ända som kommer ut där är ordbajs.

hapi

Nu måste jag skriva något positivt innan ögonen svullnar igen. På tv spelar de klassisk musik. Tjo!

cat

Här sitter jag med fettigt hår och tiny problemas. 
Det skulle vara väldigt skönt att flytta till Norrköping istället för att pendla, och då menar jag vääääldigt skönt. Men mina älsklingar bor här hemma i ingenstans. Katterna.
Jo, det låter nog fånigt, som att jag har broderade kattporträtt över hela väggarna och katten Miriam uppstoppad på en hylla. 
Men katter är för mig som bästa vänner. Jag gråter alltid när en katt råkar illa ut, vare sig jag känner den eller inte. 
Så mycket av den kärlek, sympati och förmåga att orka med som jag har har riktats in på katterna, från första början. 
Jag kan inte förklara varför.
Flyttar jag så kan jag alltid ringa familjen och vet att de klarar sig utan mig. Men tänk lilla Nemi. Hon sover alltid i min säng, springer alltid till mig när hon är rädd och sitter bokstavligen på mitt ansikte och slemmar kärleksfullt så fort jag varit borta i mer än en dag. Hur ska hon klara sig med min lillebror som skrämmer henne med flit, de andra katterna som fräser åt henne och mitt rum tomt utan trygg säng? Jag måste ta med henne om jag flyttar. 
Men Gais som inte får vara inomhus för att han inte kan hålla tätt och Kafka som älskar att väcka mig genom att bita i min näsa. De kan inte bo i lägenhet, de skulle klättra på väggarna. Bara lugna Nemi som alltid vill vara inne fungerar det för.

Jag hatar att jag fäster mig så mycket vid dem. Katter som vistas utomhus råkar ut för saker, de skadar sig, försvinner och i värsta fall dör de för tidigt. Senast en katt dog här var för tre år sedan. Han blev skjuten av misstag. Så jävla korkat. 
Två killar skulle komma hit och skjuta vildkatter som åt upp de andra katternas mat, skitade ner och idkade inavel (jag gillade det inte men det var tvunget att göras). Jag var hemma sjuk och skulle släppa in katterna.
Klockan tio vaknade jag efter att ha drömt att Jyri dog. Utanför gick de två killarna runt och kollade i det höga gräset och runt gammelhuset. Jag sprang ner till altandörren. Utanför satt Keso och Umbro, men inte Jyri. I ren panik rusade jag ut till killarna och frågade dem om de skjutit någon katt. De visade mig tre kattlik, en av dem var gråvit och hade en brun fläck på hakan. 
Det var mitt fel att Jyri dog för jag försov mig. 
Ödets ironi eller hur man nu kan uttrycka det. Jag försover mig till allt, även Jyris död.
Vem bryr sig om en katt?
Jag gör det i alla fall. 

argh!

Just nu hatar jag att ha 8 mil till skolan, jag hatar att bo 1 och en halv mil från den stad där mamma och pappa jobbar och jag åker tåg ifrån, jag hatar att kollektivtrafiken ut till ingenstans där jag bor inte finns och jag hatar att aldrig bli informerad.
Åkte till träningen, fick reda på att det var promenad idag. Alla hade fått sms om det utom jag. Åkte tillbaka till mammas och pappas jobb där det meddelades att vi inte åker hem förrän 8 eftersom lillebror F är i Norrköping och ska ta tåget som går om tio minuter.
Pappa sa att jag ska gå promenad med fotbollsskor, hej trasiga fötter.
Sedan sa han att jag bara gnäller och tycker allt är så jobbigt hela tiden.
Det är alltid mitt fel att jag får vänta på att åka hem, det är alltid mitt fel att jag får ont i vaderna av att jogga, det är alltid mitt fel att vi bor mitt ute i jävla ingemansland. Och det är ALLTID mitt fel när Gais bajsar på golvet, även när mamma eller F har låtit honom vara inne i flera timmar.
Nu ska jag svära lite: -----------------------------------------------------

Tack och adjö

pangkaka

Dagen började med balett. Jag känner mig så osmidig. En heffaklump eller en tunna med två ben som skumpar omkring på golvet. Graciöst.
Sen var det dags att fixa inför skolfotograferingen. Men det är en hemlis. Folk gick nuts och dansade galet (jag sto helt stilla och tittade på, säkert...). Vi åt kakor, målade och övade på sång inför auditionen. Bajsröst.
Seriöst, jag hatar min röst när jag sjunger. Den är så gäll och irriterande. Jag kollar runt i rummet efter den som sjunger så jobbigt hela tiden och upptäcker gång på gång att det är jag. Sorgligt att jag aldrig kommer till insikt...
Nu, träning!

mjölkempati

Jag gillar inte att dalta med människor. 
 "Så farligt var det väl inte?" 
"Äh, ett brutet ben gör väl inte ont?"
"Har du spindelfobi? Kolla du har en i håret! Hah, jag skojade bara" 
Osv.
Men, idag när mamma och jag var på Ica och handlade ätbara saker så var jag tvungen att ta de mjölkpaket som hade tidigare bäst före-datum.
Andra normala handlare hade grävt i botten efter de som går ut den tolfte men jag kunde inte låta de stackars bäst före elfte-paketen stå där och se chansen att bli uppdruckna försvinna. 
Ett mjölkpaket är ju skapat för att skänka glädje åt mjölktörstande individer, tänk er då att missa det. Stackare. 

Så nu ska jag ta ett glas mjölk och låtsas att jag är Fantomen.


Sov tight

Is there a way to find a cure for this implanted in a pill?

Disträ var ordet.
Jag bakade förut (till klassen eftersom det aldrig är någon annan än jag och typ tre stycken till som kan ta sig i kragen och ställa upp) och skulle hälla upp ströbröd i en form. Samtidigt sjöng jag och retade gallfeber på pappa. 
Efter att ha hällt ströbrödet i i stort sett hela formen så upptäckte jag att ströbrödet var salt.
Crap. 


I am a man of constant sorrow

- Kan du plocka undan dina skor som står på köksbordet?
- Mmm...
- Nu tack, jag ska duka.
- ...
Fem minuter senare:
- Kan du rensa köksbordet då? Det är ju dina grejer som ligger där.
- ...
- Hallå?!
- ...jaja
Ytterligare fem minuter senare:
-Ta undan dina skor NU! Kan du hjälpa till lite eller?
- Du kunde ha plockat undan dem typ tjugo gånger om istället för att tjata på mig hela tiden.

WHATE JÄVLA FUCK! 
Det är ju hans SKOR som står PÅ köksbordet.
Är vi tillbaka på 40-talet eller? Jävla idioti.
Han har blivit så förbannat jävla slö och otrevlig så det är inte sant.
Jag hjälper till mer hemma, och det är fan i mig inte vanligt. Från att ha varit en liten irriterande klätterapa har han muterats till en arrogant, sur, elak, ignorant fucking grävling.
Jag är så trött på hans attityd att det känns som att jag skulle kunna kräkas ut tjocktarmen, och den sitter lååångt bort från munnen.
Men självklart så säger inte mamma ett knyst. Är det så svårt?


Här skulle jag kunna ursäkta min franska, men det tänker jag inte göra.

I heart polkagris


  

Fredrik Åkare och söta fröken Cecilia Lind

Från Öckerö loge hörs dragspel och bas
och fullmånen lyser som var den av glas.
Där dansar Fredrik Åkare kind emot kind
med lilla fröken Cecilia Lind.

Hon dansar och blundar så nära intill,
hon följer i dansen precis vart han vill.
Han för och hon följer så lätt som en vind,
Men säg varför rodnar Cecilia Lind?

Säg var det för det Fredrik Åkare sa:
Du doftar så gott och du dansar så bra.
Din midja är smal och barmen är trind.
Vad du är vacker, Cecilia Lind.

Men dansen tog slut och vart skulle dom gå?
Dom bodde så nära varandra ändå.
Till slut kom dom fram till Cecilias grind.
Nu vill jag bli kysst, sa Cecilia Lind.

Vet hut, Fredrik Åkare, skäms gamla karln!
Cecilia Lind är ju bara ett barn.
Ren som en blomma, skygg som en hind.
Jag fyller snart sjutton, sa Cecilia Lind.

Och stjärnorna vandra och timmarna fly
och Fredrik är gammal men månen är ny.
Ja, Fredrik är gammal men kärlek är blind.
Åh, kyss mig igen, sa Cecilia Lind.

sunday service

Jag grävde aldrig efter bröd i köket. Somnade sittandes och vaknade med knöligt hår av att det luktade pangkaka. Syster är så duktig, mina pangkakor blir alltid klumpiga och jag skulle aldrig få för mig att gå upp extra tidigt för att tillaga dem. Världens godaste pangkakor vågar jag mig på att säga.
Om det berodde på systers skillz, min hunger eller det faktum att jag inte ätit pangkakor på år och dag, det vet jag inte. Men jag gissar på systers skillz.
Igår träffade jag så trevliga människor så det är inte sant. Log hela vägen "hem" till sängen soffan och sjöng till Shakira som joddlade ur radion.
LölölölöölölöLölölölöölölöööö Whenever, wherever. osv.

Nu ska jag skriva en bok.

Hej.

öl i håret, öl under tröjan, öl i byxan, öl överallt

Blä.
Fast det var ganska kul att jobba i öltältet. Istället för att arbeta 17.00-22.00 så jobbade jag 17.00-01.30. Nedköp kanske? Det kom inga avbytare och jag var så igång med att hälla upp öl med snits i handen att jag sa ok när R frågade om jag kunde stanna längre. 
Såg min gamla trädslöjdslärare dansa på ett bord. Det kändes underligt. 
Det var väldigt kladdigt att stå i baren. Så fort en öl-bunke/tunna var slut så sploshade allt skum ut ur kranen åt alla håll. Det resulterade i ölstänkt hår, kläder och i näsan. Jag luktade alkistant.
När hela jippot var över plockade några herrlagsspelare och jag upp skräp från golvet. Två jackor, en blus, ett paraply, en kajalpenna, ett oöppnat cigarettpaket, en tändare och halvätna kycklingklubbor fann vi. Skattjakt!
Sen fick jag åka "hem" med syster och R. Duschade och petade in tvål i ögonen, det svider.
Mina händer luktar fortfarande öl.


p.s. jag har inte ätit sedan klockan fyra idag och har bara druckit en burkcola. duktigt... min mage kurrar, jag funderar på att gräva efter bröd i köket. d.s.

a lonesome cowboy far away from home

Sitter i ett gult hus vid en välfylld Svartå. Egentligen vill jag hem och leka med katten eller bara vara men jobbet stundar. Jag orkar inte handskas med människor idag (eller någon annan dag). Kan de inte bara dra någon annanstans och festa? Crap.
På måndag ska klassen pyssla blommor tillsammans, det blir fint.



  

.ost.vin.kräftor.julebrygd.

En kväll vid Vätterns strand. Vi åkte ut med båten när solnedgången var som vackrast. Jag låg framme i fören och såg på himlen medan R och M slängde i burarna och Ma fotograferade. Det känns nästan förbjudet att fota sådana solnedgångar. De är för underbara för att förstöras av en bild som visserligen är fin, men ändå så mycket sämre.
När vi lagt i alla burar och åkt upp till sommarstugan så åt vi fjolårets kräftor (inte ruttna, frysta...) och drack julebrygd som fanns kvar sedan..ja jul.
Jag fick rosiga kinder och svidande läppar. Det är kräftornas hämnd för att vi kokar dem levande. Fare. Egentligen så är ju alla lite allergiska mot kräftor, därför är det bra att äta något innan så att inte magen får spunk.

Nattetid spenderade jag i en smal soffa som alla trodde jag skulle ramla ur, de satsade till och med pengar. Men jag klarade mig utan blåmärken.

"Vems är kräftan"
"Den är din om du vill"
"Men släng hit den då!"

Farmor är kul, hon asgarvar åt allt. Tänk en liten gumma som ser snäll ut och är jättetrevlig och glad. Man luras av hennes rara uppsyn men märker plötsligt att hon jävlas och driver med folk i smyg. Hela tiden. Jag håller koll på henne nu, och det är förbannat kul när folk inte förstår någonting.

Snart är det dags att jobba. Städa och servera öl, yippie!...

risgrynsgröt

Hej och välkommen!

RSS 2.0